Nadja Junnarp

Åh, jag bara älskar den här låten! Den får mig att må bra, att bli en glad Nadja! Sitter på den nu och filosoferar och ignorerar dom blandade känslorna jag fick idag vid lunch. Fick veta en sak idag som gjort en stor inverkan i mitt liv som nu är historia. Tyvärr vill jag inte berätta det på en blogg för det är ganska lame, så egentligen är det helt onödigt att jag skriver det här som en inledning.

Om en vecka och en dag är det dags för begravning. Jag vill inte. Vill inte, vill inte, vill inte. Jag- vill-inte! Men jag MÅSTE ju. Det är ju min farmor och min sista chans att säga hej då till henne. På en fredag. Usch, jag vill inte sitta hemma och deppa efter det. Jag ska till dansen och tänka på annat, sen får folk mer än gärna säga att dom vill ha med mig på roliga event samma kväll. Det skulle jag verkligen uppskatta! Okej? Lova!
Om 7 veckor är det dags för festival! Åkte in till centralen igår med Saga och köpte biljetter. Billigt blev det inte men hur ska vi annars ta oss dit? Det kommer det vara värt om sju veckor. Om ca fem veckor slutar jag skolan! Ettan är redan slut. Fort ska det gå, och det har det verkligen gjort. Om tre veckor är det dags för prao också! Jösses. Den här sommaren ska jag bara vara glad, glad, glad!

I helgen ska jag i större del dansa. Dansa imorgon kväll som vanligt, extra rep imorgon halv elva, och på söndag är det uppvisning klockan tre. Bara en liten uppvisning. Det är c-gruppen som kör två koreografier. Och sen är helgen över igen.