Nadja Junnarp

Nej inte riktigt. Hemma är bra men inte bäst. Mor kom hem från Italien, Rom igår. Hon hade köpt en ny mascara och eye liner till mig, vilket är mycket bra för dom jag har kvar håller på och torka ut. Och eftersom att jag inte hade bett om något så är jag nöjd! En liten grön ögonskugga fick jag ju också, använder aldrig det, men en dag så kanske man behöver det.

Anyway, hon kom hem igår och imorse börjades det igen. Grälet, bråket, tjaffsandet mellan mamma och pappa. Jag förstår inte hur dom orkar?? Vill man inte veta att man kommer hem till någon som tycker om en, istället för någon som bara snackar skit och bakhugger dom när någon av dom inte är hemma. Det är mest pappa som gör så, han är lite av en idiot. Mamma tror ibland att hon vet bättre än pappa. LIte stroppig. Det är i alla fall min uppfattning och jag är ju ändå den som bor med dom.Och nu gör jag samma sak som dom. Om inte värre? Skriver skit om dom på internet som alla kan läsa. Jag har väll sjunkigt lägre än deras nivå på den punkten.

Jag minns att jag sa en gång när jag var mindre att jag ville att mina föräldrar skulle vara skilda bara för att dom skrek så mycket åt varandra. Och det skulle fortfarande var bättre så men jag tror dom håller ihop tack vare mig. Att jag är deras barn. Och vårat hus, jag älskar mitt hus. Stort, fint och gult. Kommer inte kunna släppa taget om denna villa när jag blir äldre. Men just nu känner jag bara; "Fyfan vad skönt att flytta här ifrån...!"