Begravning.

Ja, nu är det över.Farfar är begraven.Det var många av pappas kusiner där och farmors systrar men deras män,hälften av dom hade käpp.Det var inte roligt till en början.Det var kallt,och blåsigt och prästen var försenad.
Sen när vi började så kännde jag den där klumpen i halsen växa försökte tänka på något annat för jag vile inte gråta,så trött på tårar, men varje gång prästen nämde farfars namn så högg det i hjärtat varje gång.Alla som man kännde sedan länge tillbaka grät,självklart.Det var så himmla konstigt, det är inte förrens nu som det värkligen blev så realistiskt för mig.Farfar ÄR död,han kommer inte tillbaka...Inte tillbaka till nästa julafton, inte tillbaka till nästa nyår eller någon av dina barns,barnbarns eller släktingars födelsedagar.Det kommer kännas tomt utan dig i framtiden.Men vi minns dig som en utåtriktad,omsorgsfull,glad,rolig och trevlig människa.
Usch, nu kommer den där klumpen tillbaka, det gör inte lika ont men den känns.Men lovat att du finns där i himmlen när min tid är inne,att jag kan få sitta i ditt knä och bara låtsas som att allt var förut när jag bara var åtta.

Skolan börjar igen om 4 dagar,eller jag kanske ska säga tre, den här dagen är ju ändå nästan över.
Det ska bli kul men när man tänker lägre fram...jobbigt! Men det är väl det som gör det.God fortsättning!


                                                                                                                                                                  /Nadja

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0